Lisa - with love and hell fire

I min klass sitter vi med näsan i böckerna ungefär 10 h om dygnet och har gjort det i ca 3 veckor nu. Förstår ni hur påfrestande det är?! Därför var det förbannat skönt att få komma till jobbet idag och bryta av pluggamaratonet lite. Snacka lite skit i personalrummet och hänga med gamlingarna med fika och skvaller. Mycket trevligt. Har precis avslutat ett kapitel på 50 sidor om statsförvaltningen och ska på grund av den jävulska tristessen som jag i och med detta utsatts för unna mig ett litet hemmaspa såhär på kvällskvisten. Färga håret, duscha och dutta med alla mina krämer samt fotbad och manikyr. Kan jag vara värd. Är vansinnigt trött på alla måsten (läs: tvångsinlärning) just nu. Jag vill LEVA! (OCH klara tentan..) Pappsi håller dessutom på att boka United - Wolves till oss i mitten av december. Kommer bli awesome!

Så, nu vet ni att jag lever i alla fall :)

Idag deppar vi. Imorgon börjar vi om. Bryta ihop och komma igen som det heter.

Stab my heart and wrench the knife, why don't you.

United we stand.

Nu när jag har ny fin bloggdesign och allt ska jag verkligen försöka bli lite mer pepp på att blogga. Det är trots allt ett par hundra som är här inne och läser varje dag och det finns ju inget tråkigare än folk som aldrig bloggar (*host host Emma och Lotta*) Till mitt försvar ska det sägas att delkursen från helvetet (Politisk makt och styrning) just nu är i sitt mest jävulska skede och därför har jag sällan ro att blogga. Sitter istället och läser om valdeltagande, förvaltningar och policyprocesser. Fy för i helvetes jävla högadalare vad kommun- och landstingspolitiker måste ha tråkiga liv! Jag lider med dem, det är något alldeles enormt drygt!

Nu till något mycket trevligare. Jag och Humlan har degat i soffan hela kvällen och slängt varsin röst på Idol-Robin. Här ligger hon på sin vanliga filtprydda plats i soffan.



Bumlebee v

Alltså helt seriöst. Visst, vi har fest här hemma lite då och då, och om inte Rille hade sprängt högtalarna vi fick av Dolly till mos så hade vi också spelat fet musik på full patte vid dessa tillfällen. Men någon jävla måtta får det fan vara! Just nu spelar vår cp-granne så hög musik att Humlan och Myran har panik, fräser och ser ut som katten Oliver när han hade blivit spolad av slangen och sedan gått i fläkten. (Ni vet, Oliver Och Gänget) Detta är inte okej, väggarna skakar ju för satan.

Så nu undrar jag, klockan är halv tio och den allmänt vedertagna regeln är ju att man ska knipa käft efter klockan tio, men om det är katastrof, ska man gå in och gnälla på dem då? Och hur gör man det i så fall? Känns ju som att man borde ha fått ett antal tips på hur detta går till av Idis före detta granne men tyvärr var vi dyngraka varje gång den sure gubbafan kom upp och klagade så no luck there.

Jag vet, mycket svordomar nu men jag är hög på saft och samtidigt lite förbannad.

Man vad gör man? Robin är min nya Calle. Maj gadd alltså vilken röst. Kär.
Och bara för det bjuder jag på John Mayer by Calle Kristiansson.



Älskar att killen som filmar räknar ner på tyska? Hmm.

Äntligen helg, som jag har längtat!

Kan det bli fredag nu? Please..

Träffade en ny vårdtagare på jobb första gången idag.

Han: Och vad kommer du ifrån lille vän? Du pratar ju inte skånska.
Jag: Nej, jag kommer från Blekinge.
Han: Jaså, jaha.. ja det är ju sånt som händer..

Utöver den förolämpande kommentaren var det gulligt att bli kallad "lille vän".. Som dvärgen i Narnia ungefär, haha.

Johanna: Fick ni utvärdera delkursen med grupparbetet?
Lisa: Japp, jag sågade den så in i helvete. Kände mig lite som ryska polisen - stern but fair.
Johanna: Och när Scott och Jan läser den kommer de känna sig som Bonds martini - shaken, not stirred.


Sms mellan mig och Johanna en vanlig tisdag.

.. för några år sedan hade vi kostrådgivning med IFK. Ett ganska bra initiativ av våra tränare av olika skäl då vi hade ett par tjejer i laget med bulimi/anorexi plus att samtliga av oss var i den åldern man växer som mest och behöver käka massor, inte minst eftersom vi tränade en hel del. Hur som helst, på denna kostskolan skulle vi skriva matdagbok i två veckor, och hon som höll i det hela lovsjöng min matdagbok fram tills hon upptäckte att jag inte äter "lagad" mat efter träningen. Hon förfasade sig över detta och menade på att jag mååååste äta lagad mat efter träningen, även på kvällen.

Det är tydligen skitviktigt att man ska äta två middagar? Enligt henne var det så iaf. Jag sa till henne att hon kan ju försöka komma hem till oss och be min mamma ha en extra middag färdig till mig vid tio på kvällen. Morsan hade skrattat ihjäl sig och sedan sagt "skulle INTE tro det" och jag förstår henne, för vem gör det liksom? Middag äter man väl på dagen/eftermiddagen? Min kvällsmat med müsli, ägg, frukt och mjölk var tydligen inte tillräckligt enligt denna personen och jag fattade aldrig varför. Så vad gör man, ska jag behöva göra två middagar varje dag eller ska man helt enkelt skita i att äta middag på dagen och vänta till efter träningen om nu denna råkar infalla på kvällen, vilket den oftast gör?

Tips mottages tacksamt.

Aah jag är helt slut. 3 mil på träningscykeln efter två veckors sjukdom. DET, mina vänner, är styvt gjort. Ska dock inte förhäva mig alldeles för mycket, utan erkänna att det mer eller mindre är det enda jag gjort idag. Om det inte räknas att nysa och fräsa då alltså.

Har väl inte mycket annat att göra än att konstatera att Lisa Ekdahl låter som en utvecklingsstörd sexåring. Rille håller inte med. Oväntat.