Dagen från helvetet.
Fy FAN vilket jävla rövhål till dag. Klockan 07.00 började arbetet, och innan dess skulle jag in och lämna en tenta i skolan. Eftersom fanskapet (skolan) var stängd och mitt multikort givetvis vägrade fungera så har jag den lille argentinaren som städar cafeterian att tacka för att jag över huvud taget kom in och kunde lämna in det satans eländet. Deadline var egentligen 10.00 men som sagt skulle jag ju jobba så vad fan gör man.
Anyhow, efter att ha kört ungefär åtta miljoner varv runt hela jävla Dammfri (ja, kvarteret där mitt jobb ligger heter så) för att hitta parkering så fick jag lik förbannat parkera på värdelösa John Fucking Ericssons Väg där man aldrig vet om bilen kommer bli lappad av någon sniken jävla parkeringsvakt, eller typ, stå kvar över huvud taget, plus att jag hatar att gå någon längre sträcka från bilen till destinationen i fråga. (Att det sen typ är 1 minuts gångväg skiter jag i.. det är ändå långt)
Hur som helst, efter att ha sovit sju timmar på två dygn hasade jag runt som en zombie, och alla mina vårdtagare på jobb tyckte synd om mig och klappade mig och gosade med mig för att vara snälla. Underbara älsklingar, fan vad jag tycker om mina gamlingar <3 Slutade hyfsat tidigt och väl hemma somnade jag och låg däckad i 2,5h och insåg när jag vaknade att jag blivit sjuk. Ont i huvet, yr och frös som en nakenkatt i en isvak.
Åkte till Lidl för att veckohandla, svimmade nästan rätt in i salamihyllan och började nästan lipa när vi stod i kön för jag trodde jag skulle dö. Eller åtminstone spy. Till råga på allt var Rille cp och efterbliven (han sa förlåt sen) och när vi kom hem fick jag stressa satan för jag skulle hinna till mötet med fotbollslaget. Som tur var skjutsade Rille mig dit (underbar) och vår vice ordförande Anders som btw är fett awesome skjutsade mig hem efteråt för vi bor grannar. Det värsta var att våra tränare utlovade mat på mötet, men vi fick sallad. SALLAD?! Det är fan inte mat. Tacka vet jag pasta eller typ pannkakor.
För att toppa denna jävla cp-as-röv-skit-reinfeldt-helvetes-äckeldagen så möter jag en av våra grannar i hissen som kläcker ur sig: "Heej, du ser trött ut" sen sätter han sitt pekfinger mot min mage och frågar: "är du gravid?" I mitt huvud halshögg jag honom, men i verkligheten sa jag bara: "Mmmm, fattas ju bara det med" och sen gick jag.
Nu ska jag sova så jag orkar ta mig till jobb imorn.. fifan.
Anyhow, efter att ha kört ungefär åtta miljoner varv runt hela jävla Dammfri (ja, kvarteret där mitt jobb ligger heter så) för att hitta parkering så fick jag lik förbannat parkera på värdelösa John Fucking Ericssons Väg där man aldrig vet om bilen kommer bli lappad av någon sniken jävla parkeringsvakt, eller typ, stå kvar över huvud taget, plus att jag hatar att gå någon längre sträcka från bilen till destinationen i fråga. (Att det sen typ är 1 minuts gångväg skiter jag i.. det är ändå långt)
Hur som helst, efter att ha sovit sju timmar på två dygn hasade jag runt som en zombie, och alla mina vårdtagare på jobb tyckte synd om mig och klappade mig och gosade med mig för att vara snälla. Underbara älsklingar, fan vad jag tycker om mina gamlingar <3 Slutade hyfsat tidigt och väl hemma somnade jag och låg däckad i 2,5h och insåg när jag vaknade att jag blivit sjuk. Ont i huvet, yr och frös som en nakenkatt i en isvak.
Åkte till Lidl för att veckohandla, svimmade nästan rätt in i salamihyllan och började nästan lipa när vi stod i kön för jag trodde jag skulle dö. Eller åtminstone spy. Till råga på allt var Rille cp och efterbliven (han sa förlåt sen) och när vi kom hem fick jag stressa satan för jag skulle hinna till mötet med fotbollslaget. Som tur var skjutsade Rille mig dit (underbar) och vår vice ordförande Anders som btw är fett awesome skjutsade mig hem efteråt för vi bor grannar. Det värsta var att våra tränare utlovade mat på mötet, men vi fick sallad. SALLAD?! Det är fan inte mat. Tacka vet jag pasta eller typ pannkakor.
För att toppa denna jävla cp-as-röv-skit-reinfeldt-helvetes-äckeldagen så möter jag en av våra grannar i hissen som kläcker ur sig: "Heej, du ser trött ut" sen sätter han sitt pekfinger mot min mage och frågar: "är du gravid?" I mitt huvud halshögg jag honom, men i verkligheten sa jag bara: "Mmmm, fattas ju bara det med" och sen gick jag.
Nu ska jag sova så jag orkar ta mig till jobb imorn.. fifan.
2 Kommentarer till "Dagen från helvetet."
Postat av: sofie
gumman då...du kunde ju sagt att det va så illa så kunde jag varit dubbel så trevlig å dubbelt så glad som vanligt! :D
Postat av: Lisa
Men jag mådde bra när jag väl kom dit :) Var lite tjurig för att jag fick parkera så långt bort men annars var jag ändå okej, kände mig mest sjuk när jag kom hem :)
