Drar en djuuup suck!
Fram tills för ungefär ett år sedan har jag aldrig förstått hur man kan avsky sitt jobb. Antingen beror det på att jag är en tacksam person som inte har allför höga krav på sin arbetsplats, eller så har jag bara haft tur och hamnat på bra ställen. Verkligheten är förmodligen en kombo av dessa båda alternativ.
För exakt ett år sedan började jag som timvikarie här i Malmö i en av alla de stadsdelar som finns. Har ca fem vårdboenden som jag jobbar på, och trivs skitbra med det. Lite variation, plus att jag kan lägga upp jobbet ungefär hur jag vill. Allra oftast jobbar jag på mitt favoritboende där jag var hela sommaren och har varit någon/några dagar i veckan sedan dess, utöver skolan då. Älskar att jobba där för jag känner typ alla och 90% av både gamlingarna och personalen är underbara.
Sen finns det ett annat ställe som ingår i mitt distrikt, där jag jobbar ibland. Hyfsat sällan visserligen, som tur är. Ska inte snacka allför mycket om det men jag kan tala om att min första dag där för ett år sedan gav mig en otrolig förståelse för folk som hatar sitt jobb. Fan säger jag. Lärde mig under den veckan att arbetsuppgifternas jävlighet kvittar så länge man jobbar med schysst folk. Fattar inte hur man kan stå ut med att jobba på ett ställe där alla verkar hata varandra, eller typ medvetet försöker att knäcka varandra. För det är så det känns där.
Nej fy FAN säger jag! Tänk hur soft det hade varit att få jobba med personer som Sofie, Lina, Peter, Tom, Eric, Klara eller Susanne varje dag. Då hade varje dag varit perfekt. Men så är tyvärr inte fallet och därför tänker jag enbart sikta på att överleva denna dag :( Tycker inte man ska behöva känna så när man går till jobb, men visst. Nu är det som det är. Och jag gillar det inte.
Förlåt för detta deppiga men nu har jag ventilerat mig och är glad igen :)
För exakt ett år sedan började jag som timvikarie här i Malmö i en av alla de stadsdelar som finns. Har ca fem vårdboenden som jag jobbar på, och trivs skitbra med det. Lite variation, plus att jag kan lägga upp jobbet ungefär hur jag vill. Allra oftast jobbar jag på mitt favoritboende där jag var hela sommaren och har varit någon/några dagar i veckan sedan dess, utöver skolan då. Älskar att jobba där för jag känner typ alla och 90% av både gamlingarna och personalen är underbara.
Sen finns det ett annat ställe som ingår i mitt distrikt, där jag jobbar ibland. Hyfsat sällan visserligen, som tur är. Ska inte snacka allför mycket om det men jag kan tala om att min första dag där för ett år sedan gav mig en otrolig förståelse för folk som hatar sitt jobb. Fan säger jag. Lärde mig under den veckan att arbetsuppgifternas jävlighet kvittar så länge man jobbar med schysst folk. Fattar inte hur man kan stå ut med att jobba på ett ställe där alla verkar hata varandra, eller typ medvetet försöker att knäcka varandra. För det är så det känns där.
Nej fy FAN säger jag! Tänk hur soft det hade varit att få jobba med personer som Sofie, Lina, Peter, Tom, Eric, Klara eller Susanne varje dag. Då hade varje dag varit perfekt. Men så är tyvärr inte fallet och därför tänker jag enbart sikta på att överleva denna dag :( Tycker inte man ska behöva känna så när man går till jobb, men visst. Nu är det som det är. Och jag gillar det inte.
Förlåt för detta deppiga men nu har jag ventilerat mig och är glad igen :)
2 Kommentarer till "Drar en djuuup suck!"
Postat av: sofie
♥
Postat av: Lisa
<3
